Rolf-Göran Bengtsson hade chans att ta hem två miljoner kronor i Borås. Men ibland räcker det inte att vara en av världens bästa ryttare, inte när man möter unga, talangfulla svenskor. Matilda Pettersson från Norrköping är en av dessa och hon slog till och vann den stora Grand Prixen, före en annan supertalang, Stephanie Holmén.
Matilda, 27-årig egenföretagare i hästbranschen, var först ut i omhoppningen. Inget särskilt fördelaktigt utgångsläge normalt. Men hon taktikade med sin tränare Daniel Svensson och fick till en superrunda med sin tioåriga svenskfödda valack (e Orlando) Head over Hills.
Lite nervöst stod hon sedan vid sidan om och såg hur konkurrenterna försökte rida ikapp tiden, utan att lyckas. Mest darrigt blev det nog för henne när regerande Europamästaren och Jerringprisvinnaren Peder Fredricson som siste startande satte fart. Peder är erkänt snabb, inte minst med, för honom, nye Hansson. och visst var Peder snabbare, men det kostade ett nedslag.
Därmed var det klart, Matilda hade vunnit den tioårsjubilerande Grand Prixen i Borås, och 255 000 kronor.
Matilda ingår i ATG:s projekt Hopp&Talang där hon delvis får hjälp med hästarna och även mental träning, kostrådgivning och mediaträning.
Stephanie Holmén, för bara några veckor sedan segrare i världscupkvalet i Zürich med Flip’s Little Sparrow, red nu Cardento-dottern Carma och var bara slagen med 44 hundradelar. Det utttrycksfulla vita stoet hoppade strålande under Steffi och svarade när Steffi begärde snäva svängar. Men det räckte alltså inte den här gången.
Det gjorde det inte för Rolf-Görean Bengtsson heller. Efter att ha vunnit fredagens kval hade han genom seger också i finalen chans att ta hem de två bonusmiljonerna. Rolf-Göran red så noggrant som bara Rolf-Göran kan göra och Oak Grove’s Carlyle såg ut att gå felfritt i grundomgången. Men så kom en väldigt onödig bakbensrivning i fjärde sista språnget, ett räcke mot kortsidan som många haft problem med. En liten touch och två miljoner kronor försvann all världens väg. Dessutom blev publiken snuvad på ett extra spänningsmoment i omhoppningen.
Tävlingarna i Borås lockade som vanligt mycket publik och höll hög kvalitet. Peter Lundström-byggda GP-banan var något luftigare än tidigare med mera plats att galoppera. Av tradition är alla hinder i samma färger, i år svart och vitt.
På lördagen var en av klasserna utskriven för enbart kvinnliga ryttare. Man kan undra varför i en sport som ofta ”skryter” om sin jämlikhet, att kvinnor och män tävlar på lika villkor. Dessutom är det ytterst vanligt att kvinnor besegrar män, det är ju bara att titta på hur det gick i GP:n där bäste manliga ryttaren var femma (Peder Fredricson).
Klasser utskrivna för enbart kvinnor behövs inte!
