Hänryckande skönhet

Publicerat

Att rida i kanten av rapsfält är en nästan euforisk upplevelse. Doften, färgen, växtkraften – det är ren njutning.

Vi är många som tar tillfället i akt att njuta av de knallgula och de så med Skåne så intensivt förknippade fälten. På sociala medier svämmar det nästan över av bilder på människor, hästar och hundar i den gula rapsen. Det trista är bara att rapsen verkar anses som allmän egendom som man får göra vad man vill med. Folk traskar och rider rakt ut i fälten för att få bra bilder. Det är inte okej, rapsen är en gröda som tillhör någon lantbrukare. Han har odlat den som till försörjning och för att den så småningom ska bli föda.

Så lite respekt för detta, tack. Och lika mycket respekt önskas så småningom vid midsommar när hela svenska folket ska ut och plocka blommor. Man får inte trampa ner veten eller kornet för att komma åt en blåklint som står en bit in.

Så här i maj är det som vanligt massor av tävlingar. Kristi Himmelfärdshelgen ägnas exempelvis traditionellt till tävlingar på Ribersborg, först dressyr, sedan lokal hoppning. Jag brukar vilka tävla dressyr där, men i år satte ett inflammerat öga (på mig, inte på hästen) stopp. Men jag har varit vid både Stensäters (hopp)tävlingar i Löberöd och Henrikdals på Ebba Berglöfs anläggning utanför Sjöbo med mina hästar. Båda ställena  erbjöd fantastiska förhållanden vad gällde allt. Hög klass.

Den gångna helgen hos Henriksdal var det lite högre klasser lördag och söndag och startfälten blev också enormt fina. Linnea Ericsson Carey, Shane Carey, Douglas Lindelöw, Stephanie Holmén, till och med förre danske landslagsryttaren Thomas Velin hade hittat dit. Det var inte så konstigt, det erbjöds nämligen inte enbart de bästa förhållandena, också prispengarna var väldigt bra. Helt i jämförelsen med summorna vid 7-Star-tävlingen uppe i Värmland. Där uppe handlade det visserligen om att även samla kvalpoäng inför Falsterbo  i denna Spring Tour-tävling, men för den som inte har de ambitionerna kunde det vara minst lika ekonomiskt lönsamt (på alla sätt) att åka till Henriksdal.

Apropå ovan nämnde Shane Carey, han sågs på en för honom ny häst hos Henriksdal, nämligen Maria Gretzers Fecybelle. Det bruna stoet är nu, efter Marias gedigna utbildningsarbete, klar för lite högre klasser. OS-ryttaren Maria Gretzer vill själv inte längre hoppa det största, därför har hon engagerat Carey för fortsatt matchning. Det har Maria gjort rätt i, det såg fantastiskt bra ut i båda de klasser Shane testade hästen.