Dans på slak lina

Publicerat

Idag har det varit en sådan där dag när inget fungerar som man planerat här vid EM i Rotterdam.

Men, okej, solen skiner och det fick bli en ost-bacon-pannkaka nere i den lilla serveringen i stället. Jobbgrejorna, som inte blev som de skulle, kan vänta, faktiskt. Det handlar om featuregrejor som lika väl kan göras i morgon.

Det blev en hel del tid att strosa runt bakom kulisserna. Jag såg Marcus Ehning trimma Comme il Faut och det såg fint ut. Detta EM har inte alls gått Ehnings väg, han ligger mer än två nedslag från guldet, men såg mycket beslutsam ut att förbättra situationen för både sig själv och det tyska laget. När hela ryttarskaran, tillsammans med tränare och annat folk, stod utanför arenan i väntan på att få gå banan, verkade han ytterst nervös.

Ordföranden i ground jury, Sven Holmberg, kom också spatserande och kunde berätta att allt varit lugnt. Bara några få diskningar, bland andra israelen Daniel Bluman vars häst visat spår av blod efter sporrarna. Precis som dressyrens Charlotte Dujardins häst. En hel del ryttare använder skarpa sporrar med trissor, speciellt i dressyren, och detta är tillåtet, så länge inte hästen far illa. Motivet till användandet är ofta att ryttaren vill kunna sitta så stilla som möjligt med skänkarna men ändå få snabb respons på sina hjälper. Så det är lite som att balansera på slak lina att rida med skarpa sporrar. Det kan ge önskad effekt men också kosta en diskning, domarkontrollanterna är stenhårda.

Nu väntar vi på upplösningen i laghoppningen. Bara att hålla tummarna för Peder och hans lagkamrater.